Malawi, ett land med djup fattigdom och mörka traditioner

Jag blev träffad direkt av gårdagens dokumentär om Malawi i svt kanal 1.
Erkännas ska, att jag undrade först lite över hur programmet skulle vara utformat, eftersom den ganska kontroversiella artisten Madonna var en huvudaktör.
Jag har absolut inget emot henne, tvärtom anser jag att hon är en enormt bra artist, men jag tänkte att det kanske var ett för stort fokus på henne.

Vilket det visade sig inte stämma. Det var en otroligt bra dokumentär, med stark inlevelse och man hade lyckats fånga svårigheterna för människorna, liksom små glimtarna av glädje, livslust och omtanke.

Man brukar säga att hoppet är det sista som lämnar en människa, och det var djupt tragiskt att se, dock inte överraskande, att just hoppet hade lämnat de flesta. Jag förstår det.

Gamla traditioner som inte vill släppa taget, eftersom det är det enda man har.

HIV och Aids är landets ansikte. Många vittnade om hur de gamla traditionerna håller så hårt i folket, att man verkligen undrar hur detta ska kunna stoppas.

Okunskap, fattigdom och dålig utbildning är näringen till den HIV och Aids.

Sjuka som inte har möjlighet att köpa bromsmediciner. På landsbyggden har man inte, och använder inte pengar.

Sjukvården är för många en ouppnåerlig samhällsresurs. Att försöka cykla eller gå 2-3 mil när man är sjuk för att träffa en läkare är rent omänskligt.

Dokumentären matade fram öden, och det var viktiga fakta som naket visade ett land i största armod.

Ett exempel, bland många, var en kvinna förlorade sitt barn i Aids. Efter begravningen satt hon tillsammans med byhövdingen och han berättade om en skakande och mörk tradition, som verkligen håller liv i viruset.
Kvinnan måste renas efter att ha förlorat sitt barn. För att renas måste hon ha sex med en utomstående man. Han skulle komma från en annan by, och traditionen erbjöd att de måste ha sex tre gånger under en dag. Morgonen efter skulle han säga "du är renad" och då är hon enligt tradtionen ren.
Byinvånarna fick inte ha sex förrän hon var ren.

Byhövdingen sa ett par mycket intressanta saker. Han var helt på det klara med att Hiv och Aids kommer att fortsätta spridas med den urgamla traditionen. Man undrar förstås varför då denne insiktsfulle hövding inte påbjöd en förändring, men det hade han en förklaring till.

Han sa att traditionen är gammal, den har funnits alltid, i urminnes tider. Det är Hiv som är gäst, och som är den som ska försvinna. Paradoxalt? Javisst, men det var tänkvärt det han sa. Jag kan faktiskt förstå vad han menade, även om jag tycker att man måste ändra traditionen.

Kvinnan då. Hon var inte glad åt varken tradition eller det faktum att hon tvingas ha sex med en helt okänd man. Eller å andra sidan, överhuvud taget ha sex med en man under tvång. Dessutom i stor sorg efter sitt barn.

Det är viktigt att spegla sig själv och förstå att välfärd, demokrati, solidaritet och jämställdhet är viktiga ingredienser. Mänskliga rättigheter som att få sjukvård och få utbildning måste vi värna om, eftersom det faktiskt finns människor som i maktsyfte försöker minska på vår medverkan i politik och samhällsinsikt.
En person i dokumentären utryckte om " Människans omänsklighet mot sina medmänniskor", och den tog jag genast till mig eftersom den är så talande.
Värna om det vi har, och vi måste fortsätta att hjälpa människor i världen i nöd. Det är vår plikt som medmänniska.

Läs gärna lite mer om Malawi och försök om möjligt titta på en repris av dokumentären.

Varmt Liza